Recensioner
Hösten 2020 tog vi över knappverkstaden efter Horst Hanke som i drygt 40 år tillverkat, utvecklat och levererat mässingsknappar och spännen till modedräkter, folkdräkter och hembygdsdräkter i hela Skandinavien.
Knapparna stansas ut i mässing, slipas och putsas innan mönstret präglas för hand och formas, för att sedan löda fast ringen på baksidan innan knappen slutputsas och poleras.
Välkommen med din beställning , letar du efter någon variant vi inte har bild på här, så hör gärna av dig med dina önskemål.
Informationsblad för bibliotek- och skolverksamhet
En riktig gammeldags modern julsaga!
Ja, så skulle man kunna beskriva Täpp-Lars Arnessons nya barnbok.
Tidigare har vi fått lära känna hans berättelser i ”Den modiga tranan Tore” och
”Trollguldet i Fäboden” Nu är det alltså dags för en julberättelse som kommer ut
lagom till första advent. Till sin yttre skepnad är det en klassisk julsaga med tomtar,
gulliga smådjur, gran och gröt men mitt i det konventionellt juliga har Täpp-Lars
vävt in två aktuella frågor som både barn och vuxna kan ta till sig.
Att en av tomtefamiljerna i boken är en så kallad regnbågsfamilj är väl i och för sig inget revolutionerande nytt i Sverige 2015, inte ens för barnböcker. Men mej veterligen är det första gången det gestaltas i en julsaga – mitt i hjärtat av det som av många betraktas som en av de mest traditionella och konservativa familjehögtiderna. Det är bra både för barn och vuxna i regnbågsfamiljer att få en identitet bland julens röda gull, och för alla andra också; att se att julen inte blir mindre julig för det.
Det andra temat som vävs in är mer aktuellt än någonsin; flyktingkrisen. Tomtarna har fått fly och lämna sitt hemland – inte på grund av egen vilja, utan för att människorna krigar. Med varsam stämma återberättar Täpp-Lars koncentrerat delar av det som är många flyktingars berättelse och erfarenhet – den svåra resan, hungern, ovissheten, hemlösheten och den stora smärtan som inte syns utanpå men finns inuti.
Det är en riktig julsaga – med lysande vackra akvareller av Joakim Depui– och den slutar lyckligt kan jag avslöja. Tomtarna i berättelsen möter tillslut en vänlig och öppen tomtefamilj som ger dem ett nytt hem och låter dem ta del av de traditioner som vi kan räkna till klassisk gammeldags lantlig jul – kanske en förebild för hur allas vårt julfirande skulle kunna få gestalta sig 2015; En öppen dörr och ett ”Välkommen hem”.
Felix Egegren
Integrationshandläggare Sunne Kommun
Präst i Svenska Kyrkan
Recensioner av Täpp Lars tredje barnbok
"Välkommen hem - En julsaga".
En bok om längtan, omtänksamhet
och öppna dörrar
Välkommen hem är en bok som ger hopp!
”Välkommen hem” är en skönt annorlunda sagobok där mycket nytt och gränsöverskridande i vårt samtida samhälle samsas i en gammaldags språkdräkt; skriven av Malungsbon Täpp Lars Arnesson och illustrerad av Smålänningen Joakim Depui. Boken är mycket PK utan att för den sakens skull vara tänkt så!
Vi får följa med de två tomtefamiljerna med barn som flyr från sitt oroliga och fientliga hemland. Redan i det inledande kapitlet förstår man att en av familjerna består av två pappor och ett barn. Just avsaknaden av allt problematiserande runt ett samkönat föräldraskap är befriande. Familjebilden blir bara ett avslappnat konstaterade.
Tomtarna hamnar efter flera strapatser uppe på en gård i vårt nordliga land. Parallellt med de underbara mötena med djur och sagovarelser skapar författaren även förståelse för den stora sorg och saknad tomteflyktingarna hela tiden känner.
Det är en vackert skriven berättelse i en alldeles egen språkdräkt
som andas godhet, generositet och acceptans. På sitt karaktäristiska
sätt beskriver Täpp Lars Arnesson som i sina tidigare böcker, sin
samtid genom en gammaldags berättelseform. Oslagbart enkelt och
det hela förstärks av de charmiga bilderna som man inte kan få nog
att titta på! Läs den för dina barn, barnbarn och elever;
”Välkommen hem”! Och ja, naturligtvis är det ett lyckligt slut!
Marie Folkesson
Kulturchef i Leksand
Recensioner av Täpp Lars andra barnbok, den modiga tranan tore
Recension från "BTJ-häftet – nya titlar och
vägledande recensioner" nr 19 (2015)
Den modiga tranan Tore
"..... Kossorna Markusa och Pärla går sin vanliga lunk i skogen och betar. Plötsligt får de se något underligt bakom en sten. En ensam liten höjdrädd tranunge som heter Tore tittar fram. De pratar om mat och Tore får följa med kossorna till ladugården för att de alla tre gillar potatis. Men Tore har stora problem. En fågel skall flyga. Men om man är höjdrädd? Boken handlar om att känna till sina rädslor och att utmana dem och att kanske till slut komma över dem. Båda kossorna är mycket visa och de uppmuntrar Tore att kasta sig från allt högre saker, men de vet också när det är dags att låta Tore mogna och fatta egna beslut. Illustrationerna av Joakim Depui är finstämda och layouten verkligt snygg. En fin bok om att våga.– Kerstin Hagstrand-Velicu. "
Den modiga Tranan Tore blev en glädjekick att läsa!
En så enkel, underfundig berättelse om den lille tranpojken som i svårmod och vånda ändå vågar sig på att bli större, modigare och snäll på sig själv. I detta projekt coachas han av två yberkloka och charmiga idisslande kossor och knyter evigt vänskapsband förstås.
Författarens enkla men underfundiga "ordbruk" i sin text ger boken djup och innerlig värme. Och den känslan förstärks av de super charmiga illustrationerna som man bara älskar i sin drivna enkelhet. Läs och njut! Speciellt nyttigt för oss stora!
Marie Folkesson
Kulturchef Leksand
Kanske är jag på förhand förlorad eftersom jag älskar djur, natur, kultur och litteratur?
Nåja, hur som helst, när jag fick den helt underbara boken ”Den modiga tranan Tore” i min hand blev jag helt såld!
Detta är en ljuvlig liten barnbok med finstämda och vackra illustrationer av Hestrasonen Joakim Depui och levnadsvis text av Malungsbon Täpp Lars.
Boken rymmer en tänkvärd och synnerligen pedagogisk sensmoral och det känns redan initialt att texten, som har ett rakt och enkelt tilltal, har vuxit fram med kärlek och omsorg hos den kände fäbodsentusiasten, skådespelaren, skinnsömnadskonstnären Täpp Lars för att ödmjukt men ändå tydligt tala till läsaren, om så det är ett barn eller en vuxen.
Boken handlar om den lille tranan Tore som har ett påtagligt sviktande självförtroende som vi alla på något märkligt sätt faktiskt kan identifiera oss med.
Tranan Tore hittas en dag ute i skogen utav kossorna som lever på Arvselens fäbod, därefter får Tore leva tillsammans med kossorna och följa med i de sysslor och vanor som anstår en levande fäbod i Dalarna.
När man kommer till bokens slut känner man litet segervisst att; Jaaaa, det är ju så det är! Vi kan ALLA om vi bara vågar tro på oss själva – och om vi har lyckan att kringgärdas av folk och fä som tror på oss.
Vet du inte vad du ska ge barn och barnbarn i julklapp – då har du svaret här!
Möt Täpp-Lars och mig på torsdag i Isaberg förlags monter B 01:02 på Bokmässan i Göteborg då vi signerar våra böcker tillsammans - vi tycker på något vis att våra böcker gifter sig fint med varandra!
Jag sa ju det inledningsvis att jag älskar djur, natur, kultur och litteratur - och i Täpp-Lars har jag en likasinnad frände!
Mickan Thor
Författare, fotograf och journalist
Täpp Lars första barnbok, Trollguldet i fäboden (Slutsåld)
Recension från "BTJ-häftet – nya titlar och vägledande recensioner" nr 19 (2015)
".... Handlingen kan kort beskrivas som följer: ett troll, Slihall, har varit snäll och haft många vänner men han har koncentrerat sig på att leta trollguld och har då blivit ovän med både troll och människor. Han upplever att ensamheten är ganska trist och att vara elak ger inga vänner, varken bland djur, troll eller människor. Sagans moral är att han ändrar sig och blir snäll. Då får han åter vänner bland alla naturens varelser. Slihall varnar människorna att aldrig ta mer än ett stycke trollguld. Att ta ett stycke ger lycka, men att ta fler ger bara olycka. Illustrationerna i akvarell ger en fin stämning från Dalarnas natur. Trollen och människorna är mer skissartat avbildade och Slihall är långt från våra traditionella trollbilder. Det här är ett trevligt tillskott till vår rika sagoskatt.– Agneta Warheim. "
